Att jag inte dog…Jag kan fortfarande inte fatta det!

Ordet Änglavakt känns för lite..Men jag vet inte ett starkare ord tyvärr!

Jag vill försöka förklara i ord vad jag varit med om,men det känns så himla sjukt fortfarande så jag vet inte om det går så bra… men jag ska verkligen försöka.

För tre dagar sedan hade jag en kompis på besök här i Gnesta.
Vi var i min villa och sen skulle han köra mig upp till stan där jag skulle möta en annan vän.

Det snöade ute och vägarna var hala, så när vi åkte så körde han extra försiktigt och vi pratade om vad sjukt det är att han inte får ha dubbdäck på sin bil bara för att han kör inne i stan med bilen i veckorna..

Allt gick bra och var precis som det skulle vara…resan flöt på och efter ca fyrtio minuter var vi påväg in mot Kungens Kurva…Men då hände det!!

Vi låg i innerfilen av tre möjliga, och en vit lastbil åkte parallellt med oss i mittenfilen…
Lastbilen körde i samma hastighet som vi,och helt plötsligt svänger den in mot oss!
Han som körde den kanske väjde undan för något på vägen,eller så slant han bara till lite…eller så halkade bilen…ja jag vet inte vad eller varför han helt plötsligt svängde in mot oss…men det gjorde han! Vi blev ju då såklart tvungna att snabbt själva svänga undan och får då sladd på bilen…

Det som nu händer är heeeeelt jävla sjukt!!!

Ursäkta språket,men jag måste faktiskt skriva så då det precis är vad det är! Heeelt otroligt,en chans på miljarden,änglavakt,ödet,andar som vakade över oss..ja..jag vetefaan…men det som händer är iaf följande:

Vi får som sagt sladd på bilen och den börjar med att glida in mot mitt-räcket med baken,men han lyckas väja undan och vi åker ut i mitten filen,då åker en bil förbi i innerfilen och vi fortsätter att glida till ytterfilen..när vi är där kommer en bil i mittenfilen,vi lyckas svänga undan räcket på ytterkanten och hamnar återigen i mittenfilen,då kommer en bil i ytterfilen..och så fortsätter det!!!

Vi åker sammanlagt två och ett halvt varv över alla tre körfälten innan han lyckas få kontroll över bilen och vi stannar vid räcket vid ytterfilen!!

Bilarna som körde samtidigt som oss hade inte ens en chans att stanna,men vi klarade oss ändå utan en skråma!

Vi var alltså på precis rätt ställe… på precis rätt sekund… bilar åkte förbi under två och ett halvt varv utan att någon av de träffade oss! Hur faan är det möjligt liksom?!!!

Jag såg hur de kom emot mig och jag trodde hela tiden att jag skulle dö,men jag var faktiskt inte rädd… Utan det jag hann tänka var att jag inte förstod varför han stängde av radion när vi nu skulle dö..(Han sträckte sig för att sätta på varningsblinkers,men det hann jag inte koppla) Utan jag tyckte minsann att det var elakt att jag inte kunde få höra på musik nu när jag skulle dö.

Men jag dog inte! Han dog inte! Ingen annan dog och bilen fick inte ens en skråma!!!!

Utan det enda som hände var att ena backspegeln blev böjd inåt.

Jag har gått igenom det som hände en massa gånger i mitt huvud,vi har pratat om det och försökt förstå..men ingen av oss kan fatta att det gick som det gick.

Ok om det var på en tom väg…eller om bilarna hade en hastighet på 30km/tim..Men det här var alltså på kvällen runt sju vid Kungens Kurva där det också är väldigt gott om trafik.

Så ja…jag fattar inte hur det är möjligt,men vi var med om något som borde vara tekniskt omöjligt.

En chans på miljarden att man kommer helskinnad från något sånt..men det gjorde vi!

Så nog faan finns det något som är större än vad vi vanliga människor kan förstå och greppa tag i..Nog finns det någon sorts mening i allt som händer..

Vad det är och hur det fungerar… det har jag ingen aning om,men något måste det väl ändå vara när mirakel som detta faktiskt kan ske.

Det som hände har fått mig att tänka väldigt mycket på vänner i min omgivning som har eller har haft det väldigt svårt. För varför får de då vara med om så himla hemska saker om det nu finns en ”makt” som egentligen kan rädda de??

-Eller hade vi i bilen bara en sån otrolig tur?

-Eller är det meningen att vissa ska lida i detta liv,för att bli starkare i nästa (Jag tror på Reinkarnation nämligen)

-Är det så att vissa måste dö tidigt för att de redan utvecklats så mycket i sitt pågående och tidigare liv..att de fort behövs i nästa?

Jag har fortfarande så många frågor,och inga svar..så svaret på livets gåta har jag inte…(Ännu ).

Men en sak är säker..

Jag kommer fortsätta leva med inställningen att varje dag kan vara den sista i detta livet,så passa på att leva för idag.

Njut av att vara med dina nära och kära,behandla din nästa som du själv vill bli behandlad,och ta väl hand om dig.

Är det något eller någon du vill ha, så skjut inte upp det till morgondagen,utan gör allt du kan för att få det du vill ha idag.

I morgon kanske det redan är försent!

Jag har varit med om så mycket sjuka grejer under mina snart 34-år, och jag antar att jag kommer få vara med om mycket mer…Men det här..Det här var verkligen en av de saker som är på min topp 10 lista av konstiga händelser jag än så länge fått uppleva.

Nej,nu måste jag sova men som sagt…livet är verkligen ett mysterium.

Puss och kram underbara läsare tills vi hörs igen.

Låtlista genom minnenas allé

Jag sitter och lyssnar på Spotify och hörde precis en låt som påminner mig om en speciell person,och fick då idén att jag ville göra en låtlista med låtar som påminner mig om killarna i mitt liv.

Så här är den:

Groovy kind of  love/Phil Collins =Rolf

 Min granne och barndomskärlek när jag var 10-12 år. Jag lyssnade på den om och om igen, när jag låg i min säng på Kollo och längtade efter honom.

I wish it would rain down/Phil Collins=Patrik

Killen som gav mig min första kyss. Vi låg hemma i min soffa och kysstes till denna låt när den spelades på MTV..och det var verkligen helt perfekt då Phil Collins var min favorit sångare och idol just då. (Patrik har nu tyvärr gått bort i en motorcykel olycka, så låten blev för mig verkligen ett minnesmärke för hela vår tid tillsammans)

Wind of change/Scorpions=Mario

En tysk dörrinkastare jag träffade på Gran Canaria när jag åkte utomlands första gången själv utan mina föräldrar. Jag åkte med min kusin och jag var runt 13 år..(Hade föräldrar som verkligen litade på mig) Jag låtsades att jag var 16 (Var väldigt tidigt utvecklad)och han var 19 och han var den första jag var naken med Han gillade sitt land och älskade den låten och han sjöng den för mig när vi låg och mös tillsammans.

Sacrifice/Elton John och Nothing compares 2 U/Sinéad O´Connor= Krister

Min pojkvän jag hade när jag var 13 år. Vi stod i mitt rum och dansade tryckare till de här låtarna och jag minns så väl känslan när han sa att han var så himla kär i mig. Två veckor senare dog han i en tågolycka och just därför betyder de här låtarna så otroligt mycket för mig. (Min första begravning för övrigt)

Greatest love of all/Whitney Houston= Nathan

Den engelska dörrinkastaren som jobbade i Magaluf och killen som faktiskt tog min oskuld. Jag sjöng mycket i den här åldern, och det här var den låten som han mest av allt gillade att höra mig sjunga. (Jag kom sen 2:a med den i Karaoke SM ) Vi dejtade de två veckorna jag var där på semester,och tre år senare när jag åkte dit igen råkade jag stöta ihop med honom igen. Han mindes mig lika mkt som jag mindes honom och det kändes ju väldigt bra då jag bara trott att jag var en tjej för de veckorna om man säger så. Men så var det inte..och TYVÄRR var han också den kille jag var otrogen mot Eddy med,vilket Eddy vet eftersom jag ringde honom direkt under/efter och grät och beklagade mig för att jag ångrade mig så mycket.

Därför är detta en låt som jag både minns med glädje och med sorg,så ja..det är helt enkelt en ganska jobbig låt för mig.

A Question of lust/Depeche Mode= Eddy

Mitt livs kärlek,pappan till mina barn…killen jag var tillsammans med i 16 år. Den här skivan fick jag av honom när jag var 15 år. Han hade markerat den här låten och strykit under nästan alla text raderna, och det var det som fick mig att riktigt falla. Innan hade vi bara varit bästa vänner,men efter detta blev aldrig någonting som det tidigare var.

http://www.psychedelik.com/ = ”Ventilationskillen”

Hela den här sidan får mig att tänka på honom. Det var han som visade mig den,och vi hade den nästan alltid på i bakgrunden när vi mös och älskade. Han var mitt livs andra riktigt stora kärlek och trots att vi nu inte har någon som helst kontakt så går mina tankar fortfarande till honom ibland när jag hör en del gamla låtar härifrån.

Eternal Life/Krister Linder, Som stormen river öppet hav/Mikael Rickfors&Susanne Alfvengren och Somebody/Depeche Mode = ”Babe-Den modiga lilla grisen”

Den första låten hade jag aldrig hört,utan han spelade den för mig när vi stod ute på hans balkong och drack vin en varm sommarkväll, jag gillade den från första stund och sen var det en låt som ofta spelades hemma hos honom. Den andra sjöng vi tillsammans på karaoke vilket var jättekul och den tredje låten är faktiskt inget annat än en låt som påminner mig om honom p ga att han just var den personen för mig som man sjunger om i texten. Han var en vän som jag hade kunnat dela mitt liv med kändes det som.

Det finns säkert en miljard fler låtar som påminner mig om killarna i mitt liv,men dessa var de första jag kom att tänka på.. Tror att jag kommer att uppdatera den här listan med jämna mellanrum.

Men ja..Nu vet jag inte riktigt hur mycket längre jag kan förhala min städning.. Det är nog dax att börja nu.

Kramis J.

Jag ska bara…. Känner mig som Alfons idag ;)

Jag bestämde redan igår efter jobbet (Jag jobbar extra på en förskola på Söder) att jag skulle ha städdag här hemma idag.. För jag lovar er att shit…det behövs!

Sen nu på morgonen när jag vaknar så känner jag bara att jag inte orkar ta tag i ett skit när det gäller städningen!

Så först kom jag på att jag måste ju faktiskt ringa en del viktiga samtal..som till målaren som målar villan, och till de som ska flytta ut för att boka en slutbesiktning etc.. Så ja..det var ju ok ”ursäkter”.

Men sen när jag gjort det så kände jag mig fortfarande lika omotiverad..

Så då kom jag på att jag måste ju faktiskt också laga en god middag till ikväll. Jag älskar Thaimat så då kom jag på att jag nog måste laga en Panenggryta..och som ”tur” är så blir ju grytor godare om de får stå ett tag…så jag blev ju bara tvungen att ställa mig och laga den just nu.

Men nu är ju grytan också klar….Så då blev jag ju bara tvungen att Facebooka lite….och kolla mailen….och kolla mina kompisars bloggar….och sen OM jag nu skulle lyckas sälja villan,så skulle jag ju kanske kunna köpa en bostadsrätt närmare stan…och då blev jag ju nu också ”tvungen” att kolla efter bostadsrätter på nätet i marknadssyfte liksom….

Men nu har jag ju gjort det…hm…Så då blev jag ju ”tvungen” att blogga om det

Men vad ska jag nu hitta på för att kunna slippa städa ytterliggare ett tag..hm

För jag hinner inte städa ikväll för då ska jag antagligen ut med min syster, och imorgon ska jag fixa i villan… så jag måste ju göra det idag..och nu….

Men Blääää…Är det verkligen INGENTING som jag ”tyvärr” måste göra innan..

Jo..jag ska bara…… först

Hahahaaa

Val man gör.

Jag har efter natten hos min ex kk..valt att gå tillbaka till livet där jag har one night stands och helt enkelt utnyttjar en kille för fysisk närhet.

 Jag vet att killen jag är med gör det samma med mig så det känns faktiskt helt ok.

SJÄLVKLART använder jag skydd, och självklart gör jag ett noga övervägt aktivt val innan jag följer med någon hem.

Det är ju inte heller så att jag åker hem med någon varje helg bara för det!

Men jag är inte ute efter en livskamrat för jag orkar inte ge mig in i det där igen…så ska det vara något…ja då får det bli kortvarigt och utan emotionella känslor helt enkelt.

Jag beslutade att inte gå ut förrförra helgen överhuvudtaget,utan valde istället att sitta hemma i min ensamhet och bara njuta. Jag badade skumbad och tände en massa ljus,hällde upp ett glas vin och satte på riktigt bra musik och bara njöt..

Sen förra helgen var jag ute med min syster och det var verkligen en superlyckad kväll/natt som avslutades med att jag följde med en kille hem och hade det riktigt trevligt.

Det bästa av allt var att jag inte ens stannade på frukost,utan jag sa bara att jag hade bråttom iväg och så drog jag.

Opersonligt,kallt kanske t o m…men det var precis vad jag behövde just då och det var ju inte så att han klagade heller om man säger så

Sen nu i helgen kände jag inte heller för att gå ut,utan valde istället att stanna hemma ännu en gång.

Jag frågade i o f. min kompis Tom om han skulle följa med mig hem och bara kolla på film och laga middag ihop,men han hade för ont i sin rygg och orkade tyvärr inte…Så det blev att vara hemma själv igen.. Vilket faktiskt inte gjorde någonting för jag har verkligen lyckats finna en inre harmoni och balans när jag är hemma själv och jag älskar det!

Så ja..jag har valt att leva som en liten ”singel slyna” för ett tag,och hur hemskt det än låter så är jag bara ärlig.

Jag vill inte bli bränd flera gånger och släpper jag inte in någon som kan bränna mig så klarar jag mig ju =)

Det viktigaste att förstå är att jag alltid är ärlig i mina intentioner gentemot killen jag är med, för jag vill aldrig någonsin känna mig så där elak som jag kände mig när jag var hos min ex kk som sagt.

Så detta är det val jag gjort nu för tillfället iaf.

Självklart drömmer jag om den där rätta som ska ta mig med storm,som inte är rädd för att jag har barn,som gärna på en gång vill flytta ihop och kanske t om vill skaffa fler barn..

Men tror jag att jag finner honom på krogen? Nej,för jag letar inte efter HONOM när jag är ute.

Utan jag ”letar” isåfall bara efter den där killen som är skitskraj för att binda sig,som älskar att vara singel och festa,och som inte blir ledsen när jag drar på morgonen.

Det säkra kortet helt enkelt

Kramis J

Jippi..min kärlek för personen som varit i mina tankar bleknar faktiskt =)

Nu har jag inte sett eller verbalt pratat med den här killen på över fem veckor.

 Jag trodde att jag skulle sakna honom varje dag och minnas allt det jag tidigare skrev om här med en oändligt stor saknad.

MEN….tiden ifrån honom har gjort att jag haft tid att bearbeta mina känslor och kommit fram till att jag helt enkelt är för bra för honom =)

Det vi hade var unikt och faktiskt helt jävla skitbra! Men om han inte insåg det efter över ett halvår,så orkar jag inte ligga hemma och sörja något som inte blev.

Mitt liv och min tid är för värdefull för det faktiskt =)

Först bestämde jag mig för att bara bryta helt med honom,men det gick ju inte…saknaden var helt enkelt för stor…så då ändrade jag mig till att..ok..jag kan väl vara din vän för du betyder för mycket för mig att leva helt utan..och så har det varit nu ett tag… vi har kallpratat på msn om väder och vind och inget personligt för femöre..och i början kändes det bättre än ingenting, men nu känns det helt plötsligt istället som slöseri med tid.

För de personer han och jag nu visar upp för varandra är ju inte vi..

Eller rättare sagt..Jag kan ju såklart inte tala för honom,men den personen JAG är mot honom…den här kallpratande,opersonliga personen som frågar om han haft en bra dag och om vädret är bra där han är.. Vad ger den relationen mig…egentligen..

INGENTING faktiskt.

Så varför fortsätta liksom???

Den personen jag inte ville leva utan var ju den personen som jag sov sked med,personen som jag lagade middagar med och som jag pratade om personliga saker med etc.. Ni vet…den personen jag tidigare bloggade om…Men det är ju inte längre han.

Den här ytliga/opersonliga relationen klarar jag mig mycket väl utan..

Så jag kan nu med handen på hjärtat säga att den ”relationen” som vi nu försökt ha är helt enkelt värdelös.

Jag skriver hellre på msn till Micke eller någon annan härlig vän,där jag faktiskt får ett riktigt mentalt utbyte än det här låtsas pratet.

Jävligt trist att det blev så…Jag kommer fortfarande självklart sakna det vi hade..men det vi har nu…ja det är inget jag behöver ha kvar.

Är jag arg på honom..eller vill jag avsluta vår vänskap med bitterhet?

-Absolut inte!!

Men skriva till honom när han är online, fråga hur vädret är och hur hans dag varit,prata i telefon om absolut ingenting..jo visst..någon gång kanske.. -Men är det viktigt för mig? Nej,jag klarar mig faktiskt bra utan.

Jag frågade tex. för ett par dagar sedan om han levde. Jag gjorde det för att hålla uppe någon sorts kommunikation och se om vi kanske kunde komma tillbaka till ”oss själva”…men svaret blev bara kort och gott.. Ja det gör jag, och jag har fått en fin bränna..kram..

och ja..det svaret var ju exakt på samma sätt som jag nu också pratar med honom..kort,kallt,opersonligt och faktiskt egentligen… ingenting..

Det sköna (Eller trista beroende på hur man ser det) var att det fick mig att inse precis vad jag behövde..och det var insikten av att jag tänkt rätt.

Jag går vidare helt enkelt.

Positivt tänkande tack..

Jag har för tillfället inget jobb,inga pengar och ingen livskamrat. Jag har vänner runt mig som mår fysiskt och psykiskt dåligt som jag inte kan hjälpa fast jag inget hellre vill.

 Jag har lån upp över öronen och nu måste vi dessutom renovera alla väggar i hela villan då de är helt förstörda.

 Sen till råga på allt har värmesystemet kolapsat för att fönster stått öppna nu under vintern och ventiler inte har rengjorts..De som bott i huset och som dessutom lyckats paja värmesystemet flyttar nu ut och vi har ingen ny hyresgäst..

Vi vill helst sälja huset för att slippa allt krångel,men vi kan inte ens försöka sälja det innan väggarna är nya och fräscha och ventilationssystemet är fixat.

Men tänk om det värsta händer..vi får dit en målare som fixar alla väggarna,vi får dit folk som lagar ventilationssystemet och sen får vi det ändå inte sålt..Då står vi där med ännu mer utgifter,inga intäkter,villalån som ska betalas plus alla mina vanliga utgifter..

Vi kan ju inte heller gardera oss i förväg med nya hyresgäster,för tänk om vi får det sålt..Vad ska vi då göra med de stackarna som tänkt hyra huset? Bara bryta kontraktet och ”slänga” ut de på gatan utan bostad? De måste ju också planera in sitt liv liksom..

Så ja.. just nu är mitt liv ganska deppigt,men jag orkar verkligen inte bli deprimerad utan jag gör ALLT för att försöka tänka positivt..

Men just idag känner jag att jag behöver lite extra peppning för jag orkar inte längre.

Bara en vanlig rengöring av ventilationssystemet kostar 4300+moms,ett kretskort om det är trasigt kostar 7000:- sen tillkommer timpenning som inte är gratis om man säger så. Sen kan ni ju bara gissa vad det kostar att måla om 8 rum och kök!..Lägg sen till att jag är arbetslös och har fyra barn. Redan innan detta hade jag mer lån än vad jag har råd med.

Så bläää.. Jag ser inget ljus i tunneln för tillfället,och behöver er hjälp.

Så snälla ge mig lite glada nyheter,hjälp mig komma på ett sätt att lösa min situation,eller säg bara till mig att jag ska se att det kommer lösa sig även fast du inte vet hur..

Vilket fall som helst..så Snälla..Snälla hjälp mig att fortfarande orka tänka positivt och ha huvudet över vattenytan… För just nu är det jävligt tungt, och jag vill bara lägga mig på botten och fly iväg från allt.

Men jag vet ju redan från början att det inte hjälper mig i min situation,utan jag måste helt enkelt klara av det här..men hur

När det gäller mitt tänkande så försöker jag njuta av livet…jag har friska underbara barn,härliga vänner och nu blir dagarna ljusare,varmare och längre igen..

Men tyvärr så ger mitt positiva tänkande mig inga pengar..och just nu är det där mitt största problem ligger.

Hjälp mig! Hur ska jag klara den här situationen liksom?!

Man kanske ska bli prostituerad..har hört att man kan tjäna en del på det. Hm..

DETTA ÄR VAD JAG KALLAR FALSK MARKNADSFÖRING. SKÄMS PÅ ER CARLSBERG!!!

JAG MÅSTE BARA SÄGA ATT JAG TYCKER ATT DET ÄR SÅÅ SJUKT ATT NÄR MAN TEX. KÖPER EN FESTIS FREE MED SMAK AV PÄRON OCH KIWI SÅ INNEHÅLLER DENNA DRYCK 8,8 % ÄPPLE (SOM INTE ENS STÅR MED) OCH ENDAST 0,1 % PÄRON OCH 0,1 % KIWI

 0,2 % SAMMANLAGT ALLTSÅ! VILKEN LYX..HAHAHAAA

HELTOKIGT JU.

Jag kan vara en riktig jävla idiot,men nu får det faan vara slut med det!

Jag blir kär i helt fel människor och  jag behandlar andra som leksaker. Jag har bara tre lägen tydligen och jag orkar inte ha det så längre!

 Det ena är så himla lätt och det är att vara social,glad och utåtriktad..men att inte släppa in någon till det personliga planet. Jag är bara ute efter sex och att sen sova sked, och det bästa är om killen tycker likadant så att vi kan slippa allt mellanprat och tjafs om intressen och sånt..utan bara ha det fysiskt skönt och sen efter en kopp kaffe på morgonen så kan jag dra.

Är killen bra så kan man göra om det,men då ska han också få reda på i klarspråk att jag INTE är intresserad av att börja dejta..utan att vi bara har sex och inget annat!

Det andra är att jag går och blir vän med killen..då kan jag helt plötsligt inte ens tänka mig att ha sex med honom,utan då blir han BARA en vän. Då vill jag gärna träffas och fika,käka lunch,gå på bio och göra sånt som man gör när man dejtar, men som vänner…

och sen kommer det tredje…och det är den värsta och jobbigaste grejen.. Det är när det börjar som bara sex och sen börjar man prata med varandra..och någon börjar känna mer för den andra..

Varför ska det bli så för! 

Det är ju då jag går och blir kär i killen som inte blir kär i mig…  Som ni ju redan vet  :(

Eller som det som hände sist..

Att killen blir kär i mig och jag behandlar honom som skit!

Varför kan jag inte bara träffa någon,börja dejta..känna att jag både vill fika,laga middag och ha sex och att han känner exakt likadant!

Nej minsann..det hade ju varit för enkelt.

Nu gjorde jag dessutom det mest elaka och själviska jag någonsin gjort och jag har en hemsk ångest för det…med rätta!

Ni vet killen jag berättat om tidigare..han som ville mer än att bara vara kk..Vi gick ju på en dejt och jag insåg att det aldrig skulle gå, så vi avbröt vår ”relation” och bestämde oss för att inte längre höras.

Men sen för ett par dagar sedan så började han ringa och smsa mitt i natten och tjata på mig om att vi skulle ses..Jag var ute och hade fått i mig en del alkohol och mitt omdöme var tyvärr inte det bästa så efter typ tre timmar så åkte jag mot bättre vetande hem till honom igen..

Direkt när jag kom in genom dörren kände jag att jag hade gjort fel.. faan att man kan vara så jävla dum! Jag var ju bara ute efter en famn att somna i..Ute efter ett försök att glömma killen som spökar i mina tankar…och självklart så åker jag då hem till en kille som har känslor för mig!

Varför kunde jag inte bara sagt nej, och om jag nu då så gärna ville ha en famn att somna i så kunde jag ju åkt till någon annan.. Inte till killen jag redan nekat p ga att jag inte känner för honom vad han känner för mig!

Jo men såklart är det dit jag åker,och när jag väl är där så känner jag att jag inte kan ha sex med honom utan säger nej till honom ytterliggare en gång!

Självklart blir han besviken, men då säger jag bara kallt och totalt opersonligt..

-Du kan ju ta hand om dig själv..jag ligger ju iaf. här och det är väl bättre än ingenting??!!!  -Hur faan kan man säga något så jävla dumt?!

Men det gjorde jag och han tog faktiskt saken i egna händer om man nu så säger. Jag ville inte ens titta, utan låg bara där och hoppades att jag skulle somna så fort som möjligt..Jag kände mig så himla elak och dum..Men jag somnar inte,utan hör istället hur han skriker till….det visar sig att han tagit i för hårt och skadat sin ”sträng” !

Sen får jag höra att jag inte BARA gjort så att hans hjärta brustit och hans självförtroende har gått till botten…utan nu har jag dessutom fått honom att känna sig jätte billig och sen också p g a att jag inte hade sex med honom så har han nu också fysiskt skadats!

Så ja..där fick jag så att jag teg om man säger så.

Jag behöver väl inte säga att vi nu ännu en gång brytit upp vår ”relation” , och jag ber så himla himla himla mycket om ursäkt för hur jag betedde mig.. Jag skulle aldrig ha åkt dit från första början och det var helt och hållet mitt fel!

Jag har aldrig med flit velat förstöra någons hjärta eller självförtroende, för jag vet själv som sagt hur det känns och jag önskar ingen detsamma. Jag gjorde fel och jag önskar verkligen att han kommer hitta en tjej som uppskattar den underbara människan han faktiskt är, för tyvärr är jag så jävla blåst att jag har känslor för någon helt annan..vilket är totalt slöseri med tid,men det är ett heeelt annat inlägg.

Men nu får det iallafall faan vara nog med att jag inte tänker på någon annans känslor!

Jag ska ha alkolås på min mobil,ett kyskhetsbälte mot killar som vill mer än vad jag vill, och så funderar jag på att sätta ett stort hänglås på mitt hjärta också på en gång. För jag vill inte bli olyckligt kär igen, fy fabian för det säger jag bara!

Jag säger inte nej till kärleken bara så att ni vet..

Utan jag har bara bestämt mig för att inte släppa in någon om han inte har den rätta nyckeln från början!!

Han får visa att HAN vågar bli kär, att HAN inte är rädd för det faktumet att jag har barn, att HAN vill mer än att bara vara vänner eller kk…. och känner jag inte det samma för honom så ska jag säga stopp på en gång och ALDRIG NÅGONSIN åka hem till honom mitt i natten!

Jag vill inte träffa en till idiot som gör att jag faller för honom för att sen höra att han träffat en annan och bara vill vara vänner, och jag vill själv inte vara en sån stor idiot som jag precis var. Jag vill aldrig någonsin betee mig sådär svinigt igen.

Hatar mig själv för de båda orsakerna faktiskt.. och hoppas bara att det inte är som man säger..att man måste älska sig själv innan man på riktigt kan älska någon annan..Får då är jag riktigt illa ute just nu.

Tja.

Jag önskar Eder alla en Fröjdefull Jul!

Min jul har förutom ”förlusten” av min nära manliga vän varit helt full av fröjd, och jag önskar Er alla verkligen det samma!

Min familj kom överrens om att i år skulle Julklappen till oss alla vara att slippa all Julstress, och det har verkligen varit en helt underbar julklapp måste jag säga.

Vi bestämde oss för att vi struntar i alla julklappar,vi struntar i att stå i köket otaliga timmar för att laga mat som ändå ska ätas upp på en dag…

Vi struntar i att slösa pengar på saker som vi egentligen inte ens behöver eller verkligen vill ha..

Vi springer inte runt som yra höns i trängseln och halkan,vi behöver inte stå i bilköer eller vänta i bankomatkön i tjugo minuter heller för den delen…

Utan vi kan göra som tex jag och min syster gjorde igår istället.

Vi möttes upp och gick på bio, Filmer Avatar som vi såg i 3D var två timmar och fyrtiofem minuter lång, men det gjorde ingenting..för vi hade absolut ingen brådska.

 Efter filmen gick vi ut och åt, och när vi hade ätit tog vi oss en tur till frisören där vi båda klippte oss. Det var verkligen ett helt underbart sätt att ge sig själv egentid och att ge varandra av oss själva också för den delen.

 Efter det så åkte vi hem till min syster och avslutade dagen med chai te,pepparkakor och jag tog en lussebulle.

I morgon på Julafton åker jag,mina barn,deras pappa,mina föräldrar och min syster på en Julkryssning.

Vi får välkomstglögg..Kalle-Anka visas på tv, sen blir det julbord..dans runt granen..underhållning..och på Juldagen ska jag nog upp på Julottan i Åbo. Sen blir det Julbrunch och efter det hemgång.

Vi slipper disken,planeringen,städningen..ja..vi slipper allt jobb, och kan bara njuta av det som jag faktiskt tycker är viktigast..och det är att få vara med de nära.

Så vi ger varandra en riktigt Fröjdefull Jul istället helt enkelt och ja..

DET är vad jag önskar eder alla också

Så kram på Er alla underbara läsare..Njut av varandra och njut av livet!

och snälla… (för min skull om inte annat ) Ta väl hand om Er, och tänk på att istället för att bara köpa presenter till era nära på deras födelsedag och på Julafton….ge de istället av Er själva och av Er tid under hela året..För Det är verkligen en underbar och äkta gåva.

Puss på Er!

Svar på lite av era frågor om killen i mina tankar.

Flera har frågat mig om vem han är och vad det var som gjorde att jag föll för honom..varför det avslutades och om varför jag stått som singel den här tiden..om jag nu inte varit det..så ja..ni ska nu få lite svar på detta.

Det hela började med ett one night stand i början på sommaren. Jag skulle smyga därifrån på morgonen precis som jag brukar göra,men det blev inte så..

Det blev en massa prat och en lunch ute på en gräsmatta,en massa leenden och jag kunde bara inte låta bli att bli lite nyfiken på den här killen.

Ett par dagar senare ringde han, och jag minns att jag sprang ute på mina föräldrars gräsmatta och kastade äpplen på min yngsta son medan vi pratade i telefon.. Vi fortsatte att skratta och samtalet bara flöt på och jag kommer ihåg att jag tyckte att han var så himla lätt att prata med.

Sen träffades vi igen och igen och igen..och ja..det tog inte lång stund innan jag var där varje dag som jag inte var med mina barn..Det blev så intensivt,intensivare än jag någonsin tidigare varit med om..Dagarna jag var med barnen så pratade vi i telefon,på msn,på Skype..ja..det gick inte en dag utan att vi pratade med varandra.

Jag tror att det gick för fort helt enkelt..

Jag har så många underbara minnen av saker vi gjort..Vi var t ex på Pride tillsammans och då hade han köpt med sig vin,choklad och nötter som vi matade varandra med…En annan gång var vi på hans kompis land och där gick vi på en husvisning bara på skoj..Vi låtsades att vi var intresserade av huset och pratade om vad man kunde göra med tomten etc..

En annan gång var vi på bio och efter den så spelade vi air hockey..Det kanske låter som en helt vanlig dejt…men om man lägger till det faktum att jag glömt att jag inte hade trosor på mig och att jag hade en kjol på mig..så blev det lite extra tokigt när jag sen hängde mig över hockeybordet för att skjuta iväg brickan..haha..såna där tokroliga saker hände väldigt ofta med den här killen..

Ett annat biobesök som jag kommer ihåg väldigt väl var när vi såg District9..Vi hade samma tankar om filmen och vi båda hade lagt vissa saker på minnet,vi satt och pratade om den här filmen och diskuterade bakgrunden.. och jag minns att jag kände att det var en sån himla tur att det var med just honom jag sett den. För mina andra vänner eller mitt ex. tex..hade inte alls sett på den på samma sätt ..han och jag tänkte så himla lika, och det var så härligt att ha mött en likasinnad om man nu så säger..

Något vi också gjorde var att vi alltid lagade mat tillsammans, och det var något jag verkligen gillade..för jag är lite speciell när det gäller hur jag vill skära grönsakerna och hur jag vill att allt ska vara ..och sjukt nog..var han likadan!

Vi pratade om allt och då menar jag verkligen ALLT ..Vi pratade om hur jag sa vissa saker och hur han kanske betonade vissa ord,till jätte djupa saker om det absolut mest privata.

Vi hade ett väldigt intensivt och roligt sexliv, och han fick mig alltid att känna mig 100% bekväm.

Vi hade samma film och musiksmak..och när det gäller musiken så sa t om hans kompis till mig att han trodde att jag skojade när jag visade honom min musiklista på datorn..han sa att jag måste ha snott den rakt av från ……. vilket jag inte hade såklart..men det var faktiskt himla kul att träffa någon som även fast jag har en väldigt egen musiksmak ibland..kunde se att det fanns en till likadan..Vi gillade samma maträtter och resemål. Vi hade samma syn på uppfostran, religion,politik och jaa..typ allt faktiskt.

Han intresserade mig så mycket, och han fick mig att vilja prova saker jag aldrig tidigare gjort. Han fick mig att gilla skaldjur,vilket jag ALDRIG tidigare gillat,han fick mig att tänka annorlunda och se saker ur andra perspektiv,han introducerade mig för bl a splatterfilm och Thaifilmer vilket jag nu är mycket glad över.. 

Vi gick ut tillsammans flera gånger och det kändes alltid väldigt avslappnat och mysigt..En gång sjöng vi t om en duett ihop.. Som stormen river öppet hav, för att vara exakt

Han fick mig alltid att skratta och det kändes verkligen som att han trivdes med mig på samma sätt som jag med honom.

Vi målade listerna i hans kök och vi satt tillsammans och bokade in vad för sorts matta han skulle ha,vilka gardiner som passade,dukar,lakan..ja..ni vet..det kändes som att vi inte gjort annat typ.

Jag trivdes så himla bra och kände mig som hemma om man nu säger…

Vi började att träna ihop,hade en vit månad tillsammans..ja..allt kändes helt rätt och okomplicerat och jag trivdes verkligen så himla mycket i hans sällskap.

Men sen hände det

Jag brukade pussa honom och han brukade på skoj fråga mig varför jag pussade honom..jag svarade alltid att det är ju för att jag gillar att pussas din dummer…men en gång så råkade jag svara att det var för att jag var kär i honom..och då blev allt helt annorlunda. Han tyckte om att jag sa det..för han frågade mig typ en miljon gånger..typ..så du pussar mig för att..ja vaddå..varför pussar du mig..hehe..och jag sa det då igen..men han sa det aldrig tillbaka..utan det blev bara fel.

Jag blev mer intensiv för att det kändes så konstigt att jag skulle säga det,men att han vägrade..och ju mer ”på” jag blev..desto längre bort kom han.. Han blev rädd och det skrämde mig så pass mycket att det tillslut slutade med att jag sa att jag inte längre kunde vara med honom om han inte var kär i mig.

Vi bröt vår kontakt i nästan två dygn..vilket var skit jobbigt!  Ja jag vet..två dygn och att det skulle kännas skitjobbigt..men för mig kändes det som typ två veckor..Men sen hörde han ändå av sig trots att jag bett honom att inte göra det. Han sa att han saknade mig,att jag ställt till det i hans huvud,att han ville ses igen för att han inte klarade sig utan mig…och jag föll för det…Såklart!

Så då började vi om..igen..MEN det var inte samma sak..för jag var så osäker redan..Jag tvingade honom att träffa mina barn,jag tvingade honom att göra saker för att typ bevisa sig god nog för mig..och det gjorde ju såklart att han istället backade ännu mer och så blev det bara ett stort moment22.

Sen när jag äntligen kommit till insikt,när jag äntligen fattade att det vi hade var ju precis vad jag ville ha..oavsett om han sa att han var kär eller om vi stod som i en relation på FB eller inte..så var ju det vi hade precis vad jag önskade mig.

Så då försökte jag säga det till honom, att vi behöver inte stå som i en relation,vi kan ta det långsammare..jag har ingen brådska någonstans..är du inte redo..eller osäker på vad du känner för mig…så är det ok..för eftersom du inte vill träffa andra och jag vill inte heller träffa någonannan..så är det ju faktiskt det enda som är väsentligt i det stora hela.

Men då var det försent. Jag fick tillsvar att jag kunde få träffa andra och att vi bara fr om nu skulle vara vänner..och ja..två veckor efter det kommer jag hem från min semester och får höra efter middagen att han inte vill att jag ska stanna över natten för att han träffat en annan. -Men vi kan väl vara vänner iaf…

 Inte de ord jag hade hoppats på att få höra efter att ha varit borta en vecka om man säger så

När han sa att han träffat en annan kändes det som ett så hårt slag i magen..det går nästan inte ens att beskriva..Som en klump i magen som jäste till en miljard klumpar på två sekunder..ja typ så kändes det.

Så det började som en saga,men slutade som en mardröm för min del.

Det som nu känns så himla jobbigt är att mina känslor för honom finns ju kvar..

Jag vill fortfarande sitta brevid honom i soffan med en gemensam filt över benen,jag vill fortfarande sitta och pussa på hans fingrar när han tar de mot min mun och skrattar över en konstig grej jag gör..Jag vill gå och lägga mig tillsammans med honom och sova sked hela natten, jag vill hjälpa till att tömma hans källare,laga middagen ihop,se på dokumentärer och serier ihop. Jag vill fortfarande åka hem till hans vänner och ta med honom till mina..Jag vill gå till centrum och fika (vilket han nu kan..men som var för stressigt för honom tidigare) och jag vill sen träna bort de extra kalorierna med honom..Jag vill dricka rödvin,äta mörk choklad,finncrisp och nötter ihop och jag vill säga godnatt till honom innan jag somnar..

Jag vill så jävla mycket..och ja..det känns bara så himla pissigt att det inte är ömsesidigt helt enkelt.

Men ja…Det var lite om killen i mina tankar..vad som hände… och varför jag nu ifrågasätter min chans till att någonsin träffa någon som kan bli kär i mig.

För om man nu har det vi hade..och lämnar det utan problem för en annan på två veckor…då kan jag ju inte vara så mycket att ha liksom..För om man frågar mig..så hade vi det perfekta förhållandet..Himla konstigt hur olika två människor kan se på samma sak..eller hur?

Men ja..nu vet ni lite mer iaf.

p.s

Sen är jag ju självklart inte så ”blåst” att jag tror att det bara rörde sig om två veckor för honom egentligen..Han hade ju säkert tänkt på det längre innan..typ efter det att jag började bli osäker och ifrågasättande såklart..Men hade han bara sagt något eller gjort något då så hade ju allt kunnat lösa sig istället för att låtsas som ingenting liksom..hm..men men..sånt är livet.

Kram J